Logik och Mystik

Södra Ny kyrka, Värmlandsnäs Liksom många andra sekulariserade svenskar så har jag alltid tyckt om att besöka kyrkor. Helst när det inte pågår någon kyrklig aktivitet där. Min starkt agostiske, på gränsen till ateistiske, man går gärna in i kyrkor med mig när vi är på resa. Jag tror att han då mest studerar arkitekturen och konsten och funderar på i vilket kulturellt sammanhang de tillkom. Men jag vill även tro att han, liksom jag, känner att det finns något mer därinne. En kontakt med något som är svårt att sätta ord på, men som känns fint. Den första söndagsgudstjänst jag besökte under min nuvarande kristna period (januari - april 2026) hade som tema Guds hus. Prästen talade i sin predikan om att Gud naturligtvis finns överallt, inte bara i kyrkan. Hon sa att vanligt ställe för svenskar att få en upplevelse av "något högre" till exempel är i naturen. Jag kommer nu inte längre ihåg vad prästen sa om att det ändå behöver finnas kyrkor. Kanske var det för att kristn...

"Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är; och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid." Jag befinner mig i Uppsala domkyrka. Det är första advent. Tillsammans med två tusen andra läser jag den nicenska trosbekännelsen från ett programblad. Jag har varit på gudstjänster i Svenska kyrkan en hel del gånger under årens lopp, men aldrig läst med i trosbekännelsen. Jag ville inte ljuga; jag trodde inte på alla de saker som skulle räknas upp. Den här gången är det annorlunda. Jag har tidigare bestämt mig för att i fyra månader under det följande året leva som kristen och känna hur det känns. Första advent är en pampig och fin högtid, och jag tjuvstartar genom att just den söndagen leva mig in i allt som sker i kyrkan. Det börjar med en procession till tonerna av "Bereden väg för Herran". Alla reser sig upp. Jag grips av rörelse - en blandning av nostalgi från...