Dog Jesus för mina synder?

När jag var 14 år och gick i konfirmationsundervisning fick jag en chock. Vi hade en röd plastpärm med allt material som skulle läsas och diskuteras, och vid ett tillfälle skulle Jesu död på korset behandlas.

Jag slog upp det aktuella kapitlet och började läsa. Med min barnatro hade jag fullständigt klart för mig att det var Pontius Pilatus fel. Och Judas då, den förrädaren. Men här läste jag plötsligt att Gud hade velat från början att det skulle ske. What?! Chocken var fullständig.

Inte nog med det. För det visade sig att meningen var att vi människor skulle få förlåtelse för våra synder tack vare detta blodsoffer. Tidigare hade Gud velat att man offrade varje gång man bad om förlåtelse, men hädanefter räckte det med att be, för offret var redan gjort en gång för alla genom Jesu död.

Visserligen hade jag sjungit med i psalmen som byggde på ett bibelställe: "Så älskade Gud världen all / att han utgav sin ende Son / på det att var och en som på Honom tror / skall ha ett evigt liv." Och en massa andra psalmer hade samma budskap, t.ex "Jesus för världen givit sitt liv / Öppnade ögon Herre mig giv / Mig att förlossa offrar Han sig / Då Han på korset dör ock för mig." Men jag la inte ihop två och två, utan fortsatte ända fram till denna ödesdigra dag att tänka att Gud var snäll.

Men nu framstod Gud plötsligt som elak och blodtörstig. Det här var början till slutet på min kristna tro. Ett par år efter konfirmationen var jag ateist. (Jag läste en kul historia. En präst beklagade sig för en annan och sa att det bodde en massa kajor i kyrktornet. Den andre prästen svarade: "Jag har ett råd. Konfirmera dem, då ser du dem aldrig mer.")

Snabbspola fram till 2026, det år jag under våren undersöker kristendomen och försöker tro på alltihop igen.

Jag fick tag i den amerikanske teologen Marcus Borgs bok "Kristendomens hjärta". Borg skriver att han inte alls tror att poängen med Jesu liv var att han skulle korsfästas. Han försäkrar oss till och med om att det för honom som kristen inte ens spelar någon roll ifall Jesus överhuvudtaget dog på korset. Det viktiga för honom är att Jesus lever just nu och verkar i våra liv. Allra minst så var det så att Jesus dog för våra synder.

Denna typ av teologi kallas progressiv eller liberal. Motståndarna menar att sånt som är viktigt med kristendomen kastas bort.

För mig var läsningen läkande. Jag insåg att jag som ung hade känt att om Jesus dog för mina synder så skulle det göra mig medskyldig till att han spikades upp på korset. Och det orkade jag bara inte med. Med Marcus Borg kom äntligen en form av teologi som jag kunde känna var rimlig och som fick mig att må bra.

Men nu kommer twisten. Häromdagen läste jag i en annan av Marcus Borgs böcker, en som specifikt handlar om Jesus (han har skrivit fyra stycken). Där går han igenom olika förslag på innebörder av Jesu död. Den första är att Jesus dog för våra synder. Det var för att han var fullständigt fri från synd själv som det fungerade som ett offer. Och jag testade att tro på det.

Plötsligt kändes det som en enorm lättnad! Tänk att veta att vad jag än gör, som den bristfälliga människa jag är - så kan det trollas bort genom att Jesus en gång dog…

- - - - - - -

Varje inlägg på den här bloggen avslutas med en reflektion eller förklaring utifrån "Logik", med ett vetenskapligt perspektiv, och "Mystik", med ett religiöst perspektiv.

Logik: Att känna sig som en dålig människa är förknippat med skam, som är en nedbrytande känsla. Allt som kan råda bot på den känslan är bra. Det blir då en lättnad både att slippa vara medskyldig till Jesu död och en lättnad att känna att alla synder kan förlåtas.

Mystik: Det finns någon andlig lag som gör att överträdelser måste balanseras med offer. Om nån offrar sig själv utan att ha gjort några överträdelser så kan andra ta del av det. Jesu död på korset är det ultimata offret, eftersom han till och med är Gud. När jag prövade att tro på det blev mina synder förlåtna, och jag upplevde därför lättnad.

Länkar
-Psalmen "Så älskade Gud..."
-Psalmen "Jesus för världen..."
-Böcker av Marcus Borg
-Om "min kristna period" 2026

Bild
© Roman Eisele / CC BY-SA 4.0